När man tillverkar whisky kan själva tillverkningsprocessen variera beroende på vilken typ av whisky det är som ska produceras, däremot är det vanligt att samtliga av följande steg går igenom:
1. Val av spannmål
Det första steget i whiskytillverkning är att bestämma vilken typ av spannmål, och vilka sorter av detta, man vill använda till whiskyn. Anledningen till att det här görs i ett tidigt stadium beror på att det till stor del påverkar vilka metoder man kommer använda sig av i den fortsatta tillverkningsprocessen.
Vilka spannmål som är vanligast att använda sig av skiljer sig åt i olika whiskytraditioner som är regionalt förankrade, och i vissa fall delas whisky upp i två övergripande kategorier: maltwhisky och grainwhisky. Maltwhisky tillverkas av korn, och grainwhisky tillverkas av spannmål såsom ris, havre, råg, vete eller majs. Grainwhisky tillverkas ofta av en kombination av dessa nämnda sädesslag, och det är vanligt att även en viss mängd korn används här.
2. Beredning av malt eller spannmål
När malten eller spannmålet har skördats och valts ut är det dags att bereda det. Detta görs genom mältning, vilket är en process som innebär att spannmålet blötläggs tills det börjar gro. I samband med detta bildas ett enzym vid namn amylas. När mängden amylas är tillräcklig torkas och rostas säden. Vanligtvis görs detta tillsammans med torv, vilket bidrar med rökighet till den blivande whiskyn.
3. Processande av spannmål
Därefter krossas och finmals spannmålet och blandas med 50-gradigt vatten. Blandningen blandas runt i ett par timmar, ofta runt 4 eller 5 timmar. Det är under den här delen av processen som själva drycken börjar få sin form, genom att vätskan tar till sig av smakerna från spannmålet och torven. Stärkelsen som finns i spannmålet blir här till socker. När det har gått 4-5 timmar kommer blandningen bestå av dels en vätska som kallas för vört, och dels en fast massa som är restprodukter från säden. Restprodukterna brukar bland annat användas till djurfoder eller som gödningsmedel.
4. Jäsning
När det är dags för jäsning tar man vörten från föregående steg i processen och låter den svalna lite grann så att den har en temperatur på runt 20 grader. När temperaturen är rätt hälls vätskan i jäskärl som vanligtvis är tillverkade av trä eller rostfritt stål. Hur länge vörten ska jäsas beror dels på vilken typ av whisky det är som ska tillverkas, men också vilka jästkulturer som används och vilken alkoholhalt som önskas i den färdiga drycken.
5. Destillering
Efter att drycken har jäst färdigt är det tid att destillera den. Hur många gånger detta görs kan skilja sig åt, men det vanligaste är att destillera drycken två gånger. Detta sker i kopparpannor, vars utformning kan skilja sig åt från destilleri till destilleri. Processen sker genom att kopparpannorna värms upp från botten, vilket leder till att vätskan – och därmed alkoholen – förångas, och leds vidare till en annan behållare. Vid den första destilleringen får drycken som har tappats väldigt hög alkoholhalt. Utöver alkohol som förs vidare gör destilleringsprocessen även så att vissa ämnen, såsom metanol, förs bort från drycken. Själva whiskyn som används tillverkas efter att en viss mängd av dessa ämnen har förts bort.
6. Lagring
För att en dryck ska få kallas för whisky krävs det, utöver ovanstående steg, att den lagras i minst tre år på ekfat. Detta gäller för all whisky som tillverkas i Europa, men vad som gäller internationellt kan däremot skilja sig åt. I vissa fall kan whisky anses behöva lagras i mellan 6 och 10 år. Whiskysorter som anses vara finare är ofta lagrade över tio år. Det är under lagringen som whiskyns smak blir mer tydlig. Detta beror bland annat på en samverkande process mellan vätskan och träet i ekfaten, där vätskan tränger in och ut ur träet, samtidigt som en viss procentandel av vätskan avdunstar under den totala tiden vilket gör drycken mer koncentrerad.
7. Fixande av slutprodukten
Det sista steget i tillverkningsprocessen handlar om att fixa till slutprodukten så den blir på just de sättet man vill att den ska vara. Det kan till exempel handla om att tillsätta färgämnen så att whiskyn får en viss nyans av en viss kulör, men det kan också handla om att filtrera vätskan så att drycken blir klarare till sin karaktär. När whisky tillverkas i kommersiella syften förekommer det både whiskysorter med och utan färgämnen, såväl som whiskysorter som kan vara antingen filtrerade eller ofiltrerade. Vad man föredrar när det kommer till detta är en smaksak; vissa menar att det kan upplevas som mer ”naturligt” att dricka ofiltrerad whisky, medan andra inte gillar när drycken är grumlig och därmed föredrar filtrerade varianter.
